Våren 2021 blev Yrkesgymnasiet Malmö ackrediterad av det europeiska utbytesprogrammet Erasmus+, vilket möjliggör projekt utomlands med andra ackrediterade skolor. Nu har det första utbytet ägt rum, då sex tredjeklassare på Barn- och fritidsprogrammet och fyra på Vård- och omsorgsprogrammet fått möjligheten att både studera och ha arbetsplatsförlagt lärande (APL) i Nederländerna.
Bakom projektet ligger Ville Peltomäki, skolans Erasmuskoordinator tillika lärare i engelska och idrott, som själv jobbat med internationalisering på olika skolor i mer än tio år.
– Hela tanken med internationalisering är att visa elever hur det är i Europa, hur yrkeslivet är i andra europeiska länder och för att öppna deras ögon, säger han.
Nederländerna en perfekt match
Nederländerna kändes som ett ypperligt land att samarbeta med av flera anledningar, enligt Ville, och när allt hade planerats klart hoppade de tio eleverna och några ur personalen på bussen till Leeuwarden och samarbetsskolan Friesland College i den norra delen av landet.
– Det är 720 kilometer från Nederländerna till Malmö, så om något skulle hända kan man hoppa i en taxi och åka dit. Nederländare pratar bra engelska och kulturen är annorlunda, men inte ”för annorlunda”. När man skickar elever utomlands för första gången vill man att det ska vara utomlands men inte för långt borta – man vill att de ska uppleva en liten kulturchock men inte för mycket, förklarar Ville.
Efter den tio timmar långa bussresan ner till Nederländerna fick varje elev en egen “buddy” som de varannan dag följde med till skolan och varannan dag till APL-platsen – antingen på äldreboende eller på förskola, beroende på program. Yrkesgymnasiet-eleven och hens buddy studerar samma gymnasieprogram och kunde således dra massvis med lärdomar av varandra.
– De får reflektera över sitt yrke och hur allt fungerar. Det har varit många positiva överraskningar och bra för eleverna. Det har varit många wow-upplevelser: ”varför gör ni så här, varför gör ni inte så här?” Och när vi berättar hur vi gör något tycker de (nederländarna) att “wow, det måste vi också testa”, berättar Ville.
Ett exempel på dessa skillnader är hur skolsystemet i Nederländerna är uppbyggt jämfört med i Sverige.
– Våra system är mycket olika då de arbetar med grupper utifrån individens nivå i stället för gemensamma klasser där alla olika nivåer går tillsammans. En annan intressant sak är vilken disciplin barnen har i skolan här till skillnad från i Sverige, säger en elev som går Barn- och fritidsprogrammet.
Erfarenheten har även lett till lärdomar utanför det yrkesmässiga och personlig utveckling.
– Något jag kommer komma ihåg från resan är alla nya människor jag har fått lära känna. Vissa saker kommer jag att börja respektera mycket mer, till exempel CSN och lärlingsbidrag, eftersom eleverna där inte får det utan måste betala för sin utbildning. Resan har påverkat mig på ett positivt sätt – att få lära känna folk med en annan kultur var superkul, säger en annan elev.
Lär sig mer än sitt yrke
Utöver att känna på hur ens framtida yrke fungerar i ett annat land har eleverna fått lära sig en hel del om den nederländska kulturen och hur man klarar sig i den riktiga världen.
– De lär sig kommunicera med andra, observera arbetet utomlands, hålla tider, ta bussar och tåg samt budgetering, säger Ville Peltomäki.
Tanken är att utbytet ska göras i omvänd riktning nästa år, och att de nederländska eleverna ska komma på besök till Malmö.
– Alla buddys vill redan komma till Malmö nästa år och göra samma sak hos oss – och flera lärare också, säger Ville.
Planen är att fler program på Yrkesgymnasiet Malmö ska få chansen att delta i utlandspraktiken nästa år.
– Det enda eleverna klagar på är varför vi inte har gjort detta tidigare, säger Ville och skrattar.
Några elevröster om utlandspraktiken
Jag har lärt mig en hel del, vissa saker har fått mig att uppskatta yrket i Sverige medan andra har agerat som inspiration eller ögonöppnare för vad som kan förbättras. Nivå-systemet i Nederländerna är inte något jag personligen tycker om, men det var oerhört intressant att få se hur det fungerar och varför det finns. Det absolut största jag tar med mig var språkhindret och den enorma vikten av kommunikation. Flera gånger kunde jag inte medverka för att språkbarriären var för stor. I stället fick jag förlita mig på mitt kroppsspråk, emotionella uttryck och de få holländska ord jag snappat upp. Vikten av språk och kommunikation är verkligen något jag tar med mig i framtiden, samt hur kommunikationshinder kan skapa utanförskap.
Det är verkligen en helt ny erfarenhet på så många olika sätt. Man försätts i en situation där all ens trygghet försvinner och man tvingas förlita sig på sig själv och personer man rest med samt sina språkliga egenskaper. En helt ny förståelse för utanförskap, inkludering, ny kultur och hela skolsystem uppenbarar sig. Dessutom är jag stolt över min insats och hur jag hanterat situationen: både på skolan, praktiken och med de andra svenska eleverna, då man ALDRIG är ensam.
Jag kommer ta med mig alla våra minnen. Jag har lärt mig hur olika skolsystem det finns och hur viktigt det faktiskt är att ha språkkunskaper inom engelskan. Jag uppskattar Sverige på ett helt annat sätt nu: vårt skolsystem och att vi har engelska varje årskurs sedan klass 3.